The Investiture Controversy – En Kamp mellan Kyrkan och Kungamakten i 12:e-talets Vietnam
Att tala om den investiturstriden, en strid mellan kyrka och kungamakt som skakade Europa under medeltiden, kan tyckas konstigt i samband med 1200-talets Vietnam. Men precis som det europeiska konflikten hade även den vietnamesiska världen sin egen kamp kring vem som hade makten att investera höga präster och styra den religiösa sfären.
Vietnam under 1100-talet var delat i två riken: Dai Viet i norr, ett kinesiserat kungadöme med starkt konfucionistiskt inflytande, och Champa i söder, ett hinduistiskt kungadöme med starka band till Indien.
Religiös pluralism och maktkamp
Båda riken hade sin egen hierarki av präster och munkar, men den religiösa makten var alltid underordnad den världsliga kungamakten. Kungarna ansåg sig ha en gudomlig rätt att utse ledare för tempel och kloster. Men med tiden började den buddhistiska traditionen, som spreds från Kina och Indien, vinna terräng i Dai Viet. Buddhismen fick många anhängare bland folket och kungahuset, och den förespråkade separation av kyrkan och staten.
Den första tecknen på konflikten dök upp under regeringens tid av kejsar Lý Anh Tông (1138-1175). Kejsaren var en trofast anhängare av konfucionismen och ville behålla den traditionella ordningen där kungarna utnämnde alla religiösa ledare. Men buddhistiska munkar, inspirerade av indokinesiska modeller, började hävda sin oberoende ställning och krävde rätten att välja sina egna ledare.
Kejsarens kamp mot den buddhistiska oppositionen
| Händelse | År |
|---|---|
| Lý Anh Tông blir kejsar | 1138 |
| Buddha-statyer förbjuds | 1145 |
| Första buddhistiska upproret | 1160 |
| Lý Anh Tông avlider | 1175 |
Kejsar Lý Anh Tông reagerade på denna utmaning genom att förbjuda byggandet av nya tempel och till och med förbjuda Buddha-statyer. Men buddhistiska munkar fortsatte att hålla sina gudstjänster och hävda sin rätt att styra sina egna angelägenheter.
I 1160 kulminerade konflikten i ett uppror som leddes av en karismatisk buddhistmunk. Upproret, som varade i tre år, fick stöd från stora delar av befolkningen som var trött på den kungliga förtryckelsen och ville se buddhismen få en större plats i vietnamesiska samhället.
En osäker framtid: Buddhismen efter Lý Anh Tông
Efter Lý Anh Tôngs död lyckades hans efterträdare att kuva upproret, men konflikten mellan kyrkan och kungamakten hade lämnat djupt spår i det vietnamesiska samhället. I de följande århundradena skulle buddhismen fortsätta att växa i popularitet, trots den kungliga motsatsen.
Den Investiturstriden i 12:e-talets Vietnam var en viktig händelse som visade hur religiösa konflikter kunde påverka den politiska och sociala utvecklingen. Den avslöjade också komplexiteten av maktförhållanden i det gamla Vietnam, där konfucionismen, hinduismen och buddhismen kämpade om inflytande.
Denna konflikt kan ses som en föregångare till senare religiösa konflikter i historien, där kampen om makt och kontroll över religionen spelade en central roll.